Hon fortsatte. Hon såg hur hans plågade ögon skrek på hjälp när hon drog bort fjäder för fjäder från den lilla koppens vingar. Den sträckte på halsen och stretade emot, men hon höll honom hårt. När de vita vingarna var alldeles nakna tog hon tag i huvudet och vred det sakta åt sidan. Så där. Död.
Hon knöt ännu en ögla och trädde över duvans huvud och hängde upp även denna på väggen, på en annan tom krok.

Nu har jag ingenting kvar att göra. Fysiken är över, matten, engelskan och arkitekturen med. Jag är så sinnessjukt rastlös att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Jag köpte en bok på affären idag. Jag tror det är farligt, för jag kan inte låta bli.
Men det kommer en tid när jag har tid att läsa alla böcker
som väntat på mig i evigheter.

Jag är hemma hos mamma nu. Det känns skönt, och jag mår bra. Jag ska träffa Jessica nu, men vad vi ska göra vet jag inte.

Hon fifflade med nycklarna för att få fram den rätta och snabbt vred hon om i låset så att det klickade till. Äntligen hade hon lärt sig vilket håll som var det rätta. I trapphuset doftade det nylagad mat, mest troligt köttfärsbiff med lök. Ute luktade det sommar. Nyklippt gräs och blommande syrener.
Hon hade bråttom nu, redan fem minuter sen. In med den andra nyckeln i låset och vrida om. Upp på sadeln, ut på grusgången och sedan ut på gatan. En liten vägreparation i slutet av gatan och hon försökte undvika hålen i marken samtidigt som hon ökade farten. Efter åtta minuters cyklande i mestadels uppförsbackar så klev hon av och parkerade utanför det lilla källarfönstret.
Bara tretton minuter sen, men det gjorde inget. Hon ursäktade sig då hon kom in och satte sig tillrätta i skinnsoffan och började lyssna.

Jag vet inte riktigt. Jag behövde mötet idag, men det blev kort, och mycket lyssnande.
Vi var inte fler än tre, men jag tog inte för mig mer än tio minuter, och inte den tredje heller. Istället satt jag och lyssnade på den andra deltagarens historia om hennes uppväxt och all misshandel. Det var hemskt, men det var inte riktigt det jag behövde höra ikväll. Men jag är i alla fall tacksam för min lindriga uppväxt då jag sitter där och jämför. Det är fel, men jag gör det. Lite tacksammare blir man ju.

Och igår sov jag över hos pappa, fastän inte planerna var så. Det var tre år sedan sist, men nu var det annars. Nu var det gamla pappa, gamla trygga pappa som gillar att prata med mig om matematik. Som vill visa mig bilder, berätta om gamla minnen och säga att Lilla Plupp hälsar till mig då de pratar i telefon.
Vi fikade både i går och i morse. Åt mackor med ost på och drack te. Vi såg CSI och gjorde upp varsin hypotes, som alltid förut, och vi konstaterade att det var smartare att jag fick mig lite sömn innan provet i morse, än att jag repeterade och löste uppgifter hela natten.

Godnatt

Inte konstigt att jag inte hittat mig själv förut. Men utan att vara medveten om det har jag under den senaste tiden sakta börjat skapa mig själv. Som jag vill vara.

Nu är det någon som visslar i min trappuppgång. Jag tror jag måste städa färdigt och duscha. Om ett par timmar kommer några hit. Igår kändes det inte som att jag skulle orka med det, men nu känns det lite bättre.
Jag är bara rädd att jag tappar kontrollen.
Igår när Isak och Simon var här så kom Challe hit senare. Efter ett tag kom även Eric och Petter hit. Redan då kände jag att jag tappade allt ur mina händer. Hur ska det gå ikväll när man multiplicerar allt med alkohol?
Kanske därför jag inte dricker, för att jag inte vill tappa självkontrollen.



Jag hoppas att jag oroar mig i onödan. Den här veckan har varit konstig. Men mest troligt bara inom mig.

Det känns som att jag inte har mycket att skriva just nu. Jag vill inte berätta om min dag, för liksom, vem bryr sig egentligen?
Jag vill berätta om mina tankar och om vad jag tycker och minns, det finns inget sånt i mig ikväll.
Det enda jag hann reflektera över för ett par timmar sen var att jag väldigt sällan förvånas. Det krävs en hel del innan jag tycker att något är liksom "wow" eller sjukt att det är ett sånt sammanträffande.
Det känns som att sannorlikhetsläran har förstört den där lilla kicken man annars brukar få lite då och då över liknande grejer, men tyvärr inte nu längre.

Aja, ska cykla iväg på ICA nu och köpa toalettpapper för att mitt snart är slut. (Vilket ni ville veta, va?)

Haha oj vilket humör jag är på idag. Shit.

Ha en trevlig kväll i alla fall

Eller vänta. Jag tycker visst en massa. Idag tycker jag att allting är så förfärligt och tragiskt och hemskt. Att unga flickor känner på ett sådant sätt som jag fått läsa om senaste dygnet är så fruktansvärt att jag saknar ord för det. Att de inte tror att de är värda mer än att låta sig förudmjukas gång på gång på gång.

Fruktansvärt.

Jag ringde och sjukanmälde mig i morse. Nu har jag lovat Ida att jag dyker upp på skolan om en halvtimme. (Mest för att göra henne glad, lektionen jag ska på suger.)(Lite också för att dämpa mitt dåliga samvete, eftersom jag ska på stan sen och byta ett par skor åt Linnea och lämna igen ett örngott som jag inte var nöjd med.)
Det känns som att onsdagar är min sjukis-dag. Tre onsdagar i rad, om inte fler, har jag stannat hemma på förmiddagen. Varför? Det vet jag inte. Kanske för att jag sovit dåligt under helgerna och får ta den lilla "baksmällan" under onsdagen.

Mitt firefox går så otroligt segt just nu. Jag har över 20 flikar öppna för att jag under morgonen insett att bloglovin' verkar vara rätt praktiskt ändå (förlåt Hanna att jag inte lyssnat på dig tidigare), så nu håller jag på att prenumerera på alla bloggar jag tidigare sparat, för att ordna upp lite. En sak som inte märks för andra, men det är något som känns bra på insidan. Ordning alltså.

Nu har jag bråttom, som alltid annars.

Hejdå


P.S. 14 år tillsalu verkar hemsk

Jag och Fredrik körde hem till Norsjö en sväng idag. Innan vi skulle bege oss av igen så letade jag igenom mina gamla böcker. Där hittade jag anteckningsböcker sen förr.
En del texter är ganska fina, men en del sticker till och svider och får mig att tänka tillbaka på alla de känslor jag hade som fått ta plats över de randiga arken.
Jag har valt att ändra lite på några av dem, men meningen bakom det hela finns kvar.

Ett trasigt fotografi ligger
slängt på golvet
Föreställer en kommande version
av dig
Hon går förbi
Hon ser dig liggandes
trasig på golvet
Kanske har hon äntligen
slutat bry sig

Tegelstenar
Sluta skrika
Lampan bländar mig
och jag fryser
Jag orkar inte längre
dessa tomma ord
Förstår ingenting
Vad tänker du på?
Sluta kasta tegelstenar på mig
Det är kallt ute nu
och jag fryser
Håll min hand
Hårt
Länge

Till Johan
Du tittar upp och ler
och ser ner igen
Du hör de tassande
små kattfötterna
smyga inpå
En vägg som alltid
finns där
Som alltid går att
luta sig mot
Ett ställe att andas vid
Någon att andas med
i all tystnad
Leendet
Ögonen
Som om de vore till mig
Tassandet igen
De smyger sig bortåt
Men vet
att de alltid
kan komma tillbaka

Jag drar täcket över huduvet för att han ska se mig.
Men mest drar jag det över mig för att jag tycker jag är ful.

Jävla, jävla pappa
Jag är så rädd
att jag är precis som du

De flesta, ser jag nu, vekar vara ifrån hösten -08.

Nu ska jag försöka sova lite
innan jag och Ida stiger upp imorgon
och åker med klassen till IKEA.

Godnatt

Bråttom
Om tio minuter ska vi vara hos Fredde. Jag har inte ens duschat, och det tar en halvtimme att köra dit.
Fan.

Sitter på Freddes rum medan han byter till sommardäck
Igår skrev jag klart filosofiuppgiften
äntligen
och igår kväll hade jag så sjukt dåligt samvete
för att jag inte var hemma och pluggade
Men varför? Jag har ju inte ens läxor
Känslan av att vara läxfri har jag inte känt av på
kanske ett och ett halvt år
Lite obehagligt, för fritt på något sätt
Men det glömmer jag snabbt
för jag har andra, finare saker
att tänka på just nu

Jag vill verkligen sova mer än allt just nu
men jag har gjort te och mackor så att jag ska kunna hålla mig vaken
en liten bit till
I natt måste jag bli klar
för jag har skjutit på det på tok för länge nu

Jag har dessutom blivit överkänslig
eller allergisk
mot pollen
Och mina ögon svider och klias
och mitt huvud
är så tungt

Godnatt på er

Varför skulle jag inte förstå?
Fastän jag själv inte dricker så kan jag ju ändå förstå att folk vill förhöja en stämning ibland, fira någon som fyller år eller en högtid. Tycker bara att det blir fel när "ibland" inte räcker, utan måste vara helst konstant. Är det inte ett beroende då?

Det är som att jag kan förstå att en som har cancer har det jobbigt, men jag kan ju aldrig förstå HUR jobbigt, förrän jag är där själv. Jag kan ju ändå ana att folk vill dricka, eftersom man gör det? Inte så svårt att lista ut.

Och varför anonym förresten? Så farlig fråga var det väl ändå inte?

Jag vill också vara äldre
kunna luta tillbaka och titta
på min ungdom och se hur
bra allt faktiskt var
hur lätt det var att vara liten
Skratta åt hur man förstorade alla
bekymmer
allting var så
allvarligt hela tiden
Jag är nog i ett sånt stadium
där allt är så mitt emellan
Nu tycker jag
att allt är så svårt
Man tar steg för steg framåt
och över en dag kan man vara
tillbaka på steg ett
ännu en gång
Och dagen därpå
finns inga hinder i hela världen
som kan stoppa en
Jag tror att jag
ska uppskatta allt
mycket mer än vad jag
redan gör
Det kan väl ändå inte
vara så svårt
som det verkar

Idag är en sån där dag där jag bara vill ligga kvar i sängen dagen ut
och tänka
över mitt liv
På ett bra sätt
Det hände något, som fick mitt att undra
över vem jag egentligen är

Det blir en fin dag idag.

ja, det vill jag
men jag börjar imorgon, eller sent ikväll

Ikväll ska jag och challe och pontus och linus göra något.

herrå

Linux är en gullig liten pojke på snart 17 år, hihi

Bakade lussekatter ikväll. På bilden håller jag i ett tv-spel, sen ser man min fågel och snigel till höger.



Har fortfarande inte pluggat något. Blir typ glhf på mig imorgon

PUSSHERRÅ

Blev väckt kvart i tio i morse av mamma. Ställde klockan på elva och la mig igen. Vaknade 14.54.

Så här är det JÄMT. Måste börja lägga mig tidigare än vad jag gör (klockan hann bli halv fem i natt), så att jag pallar stiga upp i tid och göra allt jag måste hinna med om dagarna.
Hänt tre gånger att jag försovit mig också. Då blir det istället till att lifta. Tur fan att jag var ledig idag.

Nu ska jag äta upp mina fysikböcker så att jag kan allt inför imorgon.



Btw så har jag en ny header och bytt ut lite färger på bloggen. Vad tycks?

Herrå

Mmmmmm, blir så himla varm och ah, nästan kär av att lyssna på den här låten. Pirrar i hela magen, men är för feg för att tänka längre än så.

I morse vaknade jag aldrig, jag steg istället upp lite efter två, duschade och pratade med Filip, sen gick jag in till stan för att köpa en obefintlig bok till mamma. På tio minuter hann jag testa tre plagg på BikBok, hänga tillbaka dem, springa bort till ica och köpa en cola för att jag var så förbannat törstig och till sist springa ännu fortare mot bussen. Hade jag testat den där extra tröjan hade jag aldrig hunnit.
I morgon är jag också ledig, men ska plugga fysik hela dagen inför prover på torsdag. Känner att jag är jättesäker på typ hälften, men måste läsa in mig lite mer på tryck.

En tanke vaknade hos mig igår då jag var på möte. Vi snackade om ursäkter bland annat. Till en början så ska folk ha en anledning till att dricka, liksom "han fyller fan år, klart vi ska fira!" och festa för att skolan slutat osv. Nu känns det som om det hela vänt, nu har folk fester hela tiden bara för att folk är taggade på att dricka, men det är inte det som stör mig mest, utan det är att nu är det vi som inte dricker som ska ha en ursäkt till varför vi inte gör det. Har aldrig tänkt på det förrän igår, och det är ju så. När jag säger att jag inte dricker så måste jag också förklara varför. Jag kanske inte vill, kanske inte har någon anledning eller kanske inte vågar? Kan ju vara precis vad som helst. Kanske för att min hjärna kan skadas, kanske för att det inte är tillåtet eller något helt annat. Vad spelar det för roll egentligen? Tycker bara att det är sjukt att det blivit så pass vanligt att själva firandet glöms bort, det är bara drickandet kvar. Skulle kunna snacka på i evigheter, men tror jag slutar här någonstans.

FRED

Har jättedåligt samvete för att jag aldrig uppdaterar, som tröst kan ni få en liten video.


Jättefin låt!

Håller på att städa. Ska hinna klart med kaoset innan fyra, och innan dess ska jag också ha hunnit duscha. Istället för att göra min plikt sitter jag istället vid datorn och tjollrar. Så himla giftig manick egentligen. Hade den inte funnits hade jag typ haft alla rätt på psykologi-provet förra veckan, men icket. Satt vid denna dumburk istället för att plugga, och då får man klara sig med betyget man får. Jag vet att allt är självförvållat, ÄNDÅ klagar jag. Blir som en jättedålig ond cirkel det här.

Åh.


Älsklingslusse:*:*:*