Ibland förstår jag mig inte på
hur man gång på gång kan svika
inte bara andra
utan även sig själv
och ändå fortsätta

Jag tyckte att du var så duktig när du höll dig undan så länge. Jag vågade nästan tro på något mer, något längre, för en gångs skull. Men jag hade fel, och nu är du nere igen. Nedanför oss andra, och det svider att se dig så.
Jag önskar att jag, genom min vilja, kunde få dig frisk, men det är ingen annan än du som kan fixa det.

Nu ska jag iväg och köpa jordgubbar, sen cykla bort till Hanna och se film.