Ikväll har vi varit på 10års-middag hos Maria, var skönt att få komma undan lite. Somnade dock under Robinson, och vaknade med världens ångest. Det känns som att det här vädret drar ner mig till botten, och kollar man runt lite så verkar det vara så för rätt så många.

Nu ska jag snart lägga mig och se färdigt Mord i Sinnet, som jag började med för några dagar sen, men först - fika!

FRED


Om trettio år kommer jag vara som dig, om jag inte står emot. Jag förstår precis varför du beter dig som du gör, och det gör mig så jävla rädd.