15okt08

Du tittar upp och ler
och ser ner igen
Du hör de tassande
små kattfötterna
smyga inpå
En vägg som alltid
finns där
Som alltid går att
luta sig mot
Ett ställe att andas vid
Någon att andas med
i all tystnad
Leendet
Ögonen
Som om de vore till mig
Tassandet igen
De smyger bortåt
Men vet
att de alltid
kan komma tillbaka

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0